Hur är det möjligt att inte massvis med svenskar blir överkörda när de besöker Finland?
I Sverige kan man ju nämligen som en självklarhet räkna med att bilar stannar vid övergångsställena, ja, man kan till och med räkna med att de stannar hur man än drumlar ut på gatan, till och med när det är rödaste rött ljus.
    Ja, det var söndagens första tanke - inte djup, nej, men ändå värd några sekunders begrundan.
    Förövrigt har vi våra fasta ritualer också här i Uppsala. (Jag har helt nyligen lärt mig att "ritual" betyder upptrampad stig, en stig man går och går. Men som naturligtvis kan gro igen.) Lördag morgon klockan nio lyssnar vi på P1s utrikespolitiska magasin Konflikt, söndag morgon samma tid på det mer brokiga God morgon, världen. Både lördag och söndag stiger vi upp lika tidigt som vanligt, äter frukost, läser tidningen, sitter vid datorn men sen kryper vi igen ner mellan lakanen och lyssnar på radio. I går handlade Konflikt om korruption, om paramilitärer i Colombia som visserligen blir åtalade och får möta sina offer i rätten men som inte blir dömda, om knarkhandlare där och i Mexico som får husera fritt - och kanske övergå till människohandel. En av de senare förklarade ogenerat: "Ett kilo kokain kan jag sälja en gång, en liten flicka kan jag sälja hundra gånger. Det blir mera pengar, helt enkelt."
Det blir en egendomlig kollision - något av ett moraliskt problem rentav - att ligga där i den trygga svenska sängvärmen och höra om världens elände. Men faktum är - som Lars påpekade  - att det inte bara är elände: i det nästan timslånga programmet intervjuas också ständigt ytterst kvalificerade personer som engagerat sig i kampen för rättvisa, igår jurister från organisationen Transparency International.
   På eftermiddagen var jag på biblioteket i Vallentuna och talade om Afrikas stjärna, än en gång Afrikas stjärna. Om Afrikas stjärna skulle jag vid det här laget kunna hålla ett flytande fyrtiofemminuters anförande om man så väckte mig mitt i natten.
Intressantast var ett samtal med en bibliotekarie född och uppvuxen i Österbotten. Hon sa att hon - till skillnad från min Ville-son - varit mån om att hennes föräldrar skulle kunna kommunicera med sina barnbarn på sitt eget modersmål. Deras modersmål är Terjärvdialekten.