Är man tvångsmässig så är man.
Här kommer en gymnasisthistoria till, berättad i går av Lars dotter Bodil som nyligen höll en ledarskapskurs i ett idrottsgymnasium där eleverna - de flesta i tjugoårsåldern - ska kunna ta hand om den så kallade knatteverksamheten. Bodil hade initierat en etisk diskussion och började med  frågan: " Vad skulle ni göra om ni hittade en plånbok med trehundra kronor i?"
Ja, trehundra kronor var ju inte mycket pengar, tyckte eleverna, så den summan kunde man väl behålla om det nu inte precis fanns något legitimationsbevis i plånboken.
"Men om där finns tretusen?"
Nu blev eleverna mera fundersamma. "Kanske man kunde behålla tusen i alla fall?" tyckte en.
"Men vad skulle ni tycka om knattarna gjorde så?"
Den tanken gjorde samtliga elever ytterst indignerade. "Så kan de väl inte få göra?"
"Men de trehundra kronorna då?"
"Nej, inte ska de ju för fan få ta trehundra kronor heller."
"Men ni tycker ju att ni kan göra det?"
"Men det behöver ju knattarna inte veta."
En av gossarna i den här gruppen säger att han ska bli polis. Det har vi väl hört alldeles nyligen att det är problematiskt med den svenska polisens värdegrund.