Författarlivet har sina ups and downs. En up är definitivt att Studentbokhandeln den senaste veckan ägnat ett halvt skyltfönster åt Resa med rabatt: den andra hälften ägnas andra böcker på temat åldrande och så en vas med vita tulpaner. Faktum är att bokhandeln veckan innan ägnade ett helt skyltfönster åt Resa med rabatt - ok de har tre fönster men i alla fall. Också den veckan fanns där vita tulpaner och dedär vita tulpanerna gav i så hög grad en "in memoriam"-känsla att jag egentligen var lättad när jag inte längre var ensam om dem.
Men varje gång min narcissism får näring kommer jag ihåg den 5 maj i fjol när jag skulle vara på Träffpunkt Akademen och tala om Topelius. Bara nån timme innan jag pallrade mig iväg dit hade jag läst DNs recension - med rubriken "Misslyckad upptining av herr Topelius".- och det är nog en understatement att säga att mitt självförtroende inte var på sitt bästa. När jag kom fram var bokhandeln full till bristningsgränsen men ingalunda av min publik utan av Sir Roger Moores - han skulle nämligen uppträda strax efter mig. Under mitt samtal med Nalle Nyberg stod Moores publik och trampade otåligt eller småpratade och när jag skulle signera var det bara en enda person som var intresserad. Strax intill bordet där signeringen var tänkt att ske satt förövrigt en ung man och åt pasta.
Hade jag inte varit så knäckt hade jag säkert tyckt att det var komiskt. Och det är klart: det är luttrande att känna hur det är att vara uppvärmningsband.