3.3.2010 kl 13:13 Utdrag ur dagbok
En femårig flicka var ledsen igår. För hon är kär i Tomas men han är hal som en ål.
Allt började för ett år sedan när 5-åringen blev kär i Tomas. Tomas var populär och hade även andra beundrare, som till exempel 5-åringens bästa vän. Så sade Tomas en vacker dag att man endast kan ha 4 flickvänner. Och 5-åringen var förstås nummer 5 så henne kunde han inte leka med mera. 5-åringen grät hela kvällen. Hon grät hela följande kväll och hulkade lite resten av veckan. Hennes mamma försökte hjälpa henne och frågade om inte Tomas tvillingbror Stefan skulle duga?
-"Nä, för han är inte lika rolig" svarade hon.
Det gick en vecka och så en dag var Stefan skitrolig.
-"Stefan och jag är kära i varandra!" meddelade 5-åringen med strålande ögon. "Och han har ingen annan flickvän än mig" fortsatte hon ännu gladare. Frid och fröjd.
Och så en dag är det kört. 5-åringen gråter så snoret rinner:
-"Stefan sa att han tänker gifta sig med sin pappa när han blir stor!". Efter ingående förklaringar om giftermålets olaglighet tror 5-åringen på sin mamma och lugnar ner sig.
Det var lugnt i två veckor. Så en dag frågade 5-åringen:
-"Kan man älska någon annan än den som är gift med?" Hade hon genomskådat sin morsa? Nej, det var bara Stefan och Tomas som den här gången meddelat att de tänker gifta sig med sin mamma när de blir stora.
Det har gått en tid. Tre månader har medfört märkbara förändringar i 5-åringens känsloliv. 5-åringen kramar hårt om Stefan, som reagerar genom att utropa:
-”Tro nu, jag tycker inte om dig, jag tycker om Matilda!”
När 5-åringens mamma undrar hur det kändes när Stefan sa så där, rycker 5-åringen på axlarna:
-”Stefan säger att jag bara får leka med honom när han inte har andra kompisar, men jag bryr mig inte. Jag leker när jag vill med honom.”
Och så cyklar hon iväg. Så där bara. Hon har hittat den gyllene medelvägen. Less is more. Mindre grubblande betyder mera lektid med den man tycker om.
Nora
/ För att skydda tvillingarnas integritet är namnen i berättelsen påhittade.
