av professor Bo Hager
Vetenskapsman Strömman? Nej, honom har jag aldrig hört talas om. Aldrig haft en elev vid det namnet. Och du säger att jag skulle ha skickat iväg honom till sjön Tanganykia i Tanzania för att studera maneter? Låter absurdt, det har jag verkligen inget minne av. Eller jo, kanske. Det fanns ju en era i mitt liv då jag konstant bar med mig en termos vart än jag gick. Gissa vad det var i termosen? Rom, såklart!
Sjön du pratar om är i och för sig bekant. Visste du att jag en gång var med i Pierre Savorgnan de Brazzas expedition där vi åkte gummibåt längs Lualaba-ån ända ner till Tanganykia-sjön? Det, min vän, var ett äventyr. 180 mil av skumsprutande helvete, fientliga indianer som lurpassade i mörkret samt stora hungriga krokodiler. Vi förlorade många goda män på den expeditionen. Jag säger goda, för vi måste ty oss till kannibalism i sista skedet av expeditionen. Ingenting av det jag berättar är i och för sig sant, jag har druckit sedan klockan nio i morse.
Men: som professor i biologi kan jag ändå berätta att den internationella biologiska gemenskapen inte är intresserad av maneter nuförtiden. Just nu ligger tyngdpunkten på att kartlägga hela djurvärldens DNA, finna samband mellan arterna, och ja, helt enkelt lösa livsgåtan. Varför i all sin dar skulle jag då ha skickat en studerande på manetjakt till Afrika? Kanske för att bli av med honom för att sedan göra romantiska närmanden på hans alldeles för unga flickvän? Ja, det låter trovärdigt.
Nu är det ju dessutom så här: sjön Tanganykia är såpass djup att den till största delen består av såkallat ”fossilt vatten”, det vill säga vatten som aldrig cirkulerar och därmed är syrefritt. Du förstår ju själv att bara en dåre skulle sända sin elev för att forska i vatten där ingenting kan leva. Vad min avhandling handlade om? ”Liv i syrefritt vatten”. Pusselbitarna börjar falla på plats, eller hur?
Vill du att jag häller en skvätt ägglikör i ditt kaffe från min fickplunta? Inte det? Ja, det blir ju mer över för mig i så fall.
Jo du, Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet hyste under min ledning Europas största sötvattensakvarium för maneter, än sen? Du är då allt en liten detektiv du. Som den där hunden i Fem -böckerna. Tom? Tim! Gör det nånting om jag kallar dig Tim från nu till all framtid? Just det Tim, nu har du mig ställd mot väggen. Avslöjad som biologiprofessorn som skickade Strömman till Afrika.
Förutom en liten avgörande detalj: jag har aldrig doktorerat och har överhuvudtaget ingen utbildning i biologi. Jag är bara ett gammalt fyllo som brukar sitta på Unicafe och intensivt stirra på unga kvinnliga studerande tills vaktmästaren ber mig gå.
